lördag 9 mars 2013

Vilken dag, vilket väder, vilket gäng och vilket………..

…….långpass – min kropp är nu laddad med så mycket positiva endorfiner, D-vitaminer och härligt snack med löparvänner att det skulle nog räcka för lång tid framöver, men mer vill ha mer – påt nästa vecka igen sen om det blir samma väder är det ingen som vet men att det blir samma goa löpargäng är nog något som står ganska klart kanske med lite korrigering då det är dagsformen som styr.

 

 

Ett härligt event med RS hade utlovats och jag var tveksam länge pga. eventuella underlag som skulle kunna vara med tanke på sol, minusgrader, sol och åter minusgrader som betyder halt ;o) Men efter lite vel så blev det Lidingö ändå tog för givet att ledarna var rädda om oss löpare och hittade alternativa vägar som ej var isiga (tränare C hittade alternativa, dock inte så isfria…..kommer till det sen ;o). Idag var det inte bara RS-löpare utan det var andra också, mycket trevligt att samprata med andra så att man kunde mingla liksom.

 

Gänget var där – MO, MR, LH, U, L, mannen som fyllde år i går, tränare M – C – P - maken mfl. och med nya dojor som jag bara sprungit tröskeln i torsdags och en hel rygga full med godsaker så begav vi oss i väg – var osäker på fart men tränare C gav mig och MO ett bra tips och vi följde det – start i 6 tempo och sen ev. gå ner en grupp efter första varvet. Vi skulle vara ute i 3 timmar och vem kunde tacka nej till det i detta ljuvliga väder som rådde – inte ett moln på himlen, vacker natur, mycket hästar (de har ej kommit på att man kan ha dem i lassange än ;o) och gångvägar som var i stort sett isfria bortsett från några små partier.

 

Hängde på glädjesprutande tränare C som skuttade så lätt och mina ben kändes också lätta och samtalsämnena brukar inte vara svåra under långpass, ej heller under detta :o) Jag sprang och njöt, jag sprang och gladdes åt att ha kommit i gång så bra efter min tåavvikelse och mina skippade inlägg och jag bara var – fanns inte en negativ tanke i sikte så långt ögat kunde nå. Livet var bara perfekt! Maken var ledareankare och hojtade till lite då och då när tempot blev lite för snabbt – då sänktes tempo lite och turen fortsatte ut med gångvägar, landsvägar och även lite hala skogsvägar/backar (japp detta hann vi med också då den mänskliga GPS:en tydligen inte var helt intakt under resans gång ;o) men vi tycker så mycket om dig ändå tränare C – sightsing är aldrig fel ;o)

 

Vid varvning och drickapaus tog jag beslutet att byta grupp, det gick lite fort ett tag – 5,32 är inte mitt långpasstempo som det kunde gå upp i ibland, skulle jag sprungit i 2 h kanske men då det var 3 timmar så ville jag hellre springa tiden ut – nu ligger jag kanske på 6 min. tempo som behagligt. Det finns ingen skam i att byta grupp, vi är alla i olika faser och man kan bara jämföra sig med sig själv och då jag inte gjort så många långpass (tre hittills) utan mina inlägg så var detta ett bra beslut – jag kommer att vara jätteglad om jag klarar maran utan inlägg för jag vill inte gå tillbaks till dem nu!! Därför skynda långsamt och dryga 27 km utan dem är jag mega stolt över – 19 års börda och efter 3 månader med träning av fötter kan jag springa så här långt utan dem. Var stolt och ät inte för mycket av kakan samtidigt om man säger så ;o).

 

I den andra gruppen hittade jag snabbt L som också villa ha ungefär samma fart som jag så vi sprang där och tjötade och fortsatte att njuta av vacker natur och härlig löpning. När vi kom tillbaks efter andra varvet visade min GPS att farten bara ökat med 1 sekund från första varvet…….hummmmm kändes ju inte som jag och L sprang så fort men tydligen måste vi gjort det (tiden kan ju lätt springa i väg när man har trevligt och benen bara går av sig självt ;o) men vi pratade ju ganska mycket så tempot var absolut prattempo! Ja ja, ska inte gräva ner mig så mycket i den analysen utan mer se det som något positivt att det går att springa och prata och ändå få en bra km tid :o)

 

 

Efter avslutat löppass blev det SPA med bubbel och sedan lunch!

 

 

Ja, det finns väl inte så mycket att tillägga men en sådan här dag har jag gärna igen, det ger mig energi och det ger mig glädje som jag tar med mig länge länge!

 

Hoppas att även du haft en härlig lördag!

 

 

 

På återseende!

Maria



 

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar