Att löpning kan vara njutbart, det visste jag sedan långt tillbaks men att det skulle........

TEC - 14 april förra året, idag 9 februari samma underlag - fast vi sprang inte i skogen idag! Men jag var nog lika lycklig i dag som jag var under hela TEC :o)

 

 

 

 

 

…….kännas så här otroligt njutbart i 18,5 km  med nysnö och modd det hade jag aldrig kunnat drömma om!

 

Dagarna rullade på lika så min träning rullade sakta men säkert framåt. Trots lite blandade besked under veckan plus lite spår av mjölkprotein så kunde denna veckas träning (som ej är klar än, ett pass till med styrka kvarstår i morgon ;o) dock summeras mycket bra! Att bygga allmänstyrka och samtidigt trappa upp löpningen för att vänja alla muskler, senor, ligament och fästen gör susen för hela kroppen, ingen träning har gått till spillo genom min skidlöpning, det står klart :o).

 

Det har hunnits med både test av att springa lite lite fortare, dock fortfarande prattempo och i dag testade jag på ett 120 minuters löppass i goo nysnö och modd, vart enda steg var ett styrkepass för fot, fotleder, bål, rygg mm. och tankarna som gick i skallen hela tiden var – oj så lätt och gött det kommer att gå när det blir barmark, oj vad stark mina fötter, fotleder, bål, rygg mm. kommer att vara när väl barmarken kommer, jag de positiva tankarna kan vara många under ett långpass – bara välja och vraka :o).

 

Vi var ett glatt gäng löpare som samlades som vanligt och delade in oss i olika fartgrupper och än så länge tänker jag hålla till i den makliga gruppen för att testa på tåns status. Vi var sex från början som startade upp i ett härligt makligt prattempo och det var ljuvligt att kunna trampa på utan att känna smärta, bara lite ömhet, stelhet och lite lite känning av att det var en tå som inte riktigt var som den skulle, men glädjen att få springa igen övervägde det mesta och med de lätta benen som fått vila i två dagar så kunde det ju inte kännas tungt!:o).

 

Vi trampade på och pratade om både det ena och det andra och tiden flöt på. Bit dels var det mycket modd och sorbésnö men då var det bara högre frekvens som gällde och sen kom det nästan lite barmark och då trampades det på flitigt så ledare R fick stilla oss. Solen sken kanske inte i dag som förra veckan men det var ändå en solskensstämning i gruppen och jag njöt av fulla dra, det här är livet – att få/kunna springa i grupp och bara tjöta och vips så har man betat av några km utan att man äns märkt det ;o).

 

Jag verkligen ler med hela ansiktet för jag älskar min löpning och nu ser jag att det är långt kvar till maran och om jag får/kan bygga upp varje liten muskel från tårna och upp till – jag till och med skallen, för den är väldigt bra att ha med sig om inte annars mentalt under långpass, inte för att jag just nu tycker att det är tråkigt att springa långpass men man vet aldrig när man kan få en dipp under ett lopp, förmodligen när man minst anar det och då är det bra att ta fram de positiva tankarna man haft under alla långpass.

 

När vi rullade in på PF efter 1 h 59 min 52 så hade vi nästan avverkat två mil och jag var nog mest gladast av att min tå inte förde sånt väsen utav sig utan lät min kropp njuta fullt ut av hela passet. Det blir några till pass i denna grupp för att inte skynda för fort, jag vet att när väl maran kommer så handlar det om några helt andra farter och de behöver jag inte bevisa för mig själv att jag skulle kunna springa i dem i dag  - nej nu handlar det om ren och skär uppbyggnad som jag ska dra nytta av när väl fart ska sättas in.

 

Nu sitter jag och moffar i mig en drink på mixad cocosmjölk och ananas, massor av frukt och massor av snacks och sen lite lakrits på det – ett vinnarkoncept helt enkelt! :o)

 

 

Trevlig helg på er!

 

 

På återseende!

Maria